2 - 3

Jaaaaa!!!!

Dags för årets andra seriematch och det mot ett nytt lag som vi inte hade någon större koll på. Det skulle visa sig ganska snart att det är ett spelskickligt gäng med några riktigt vassa killar, men vi hade ändå bra koll på dem och vi var det bättre laget i den första halvleken.

Nu var ju våra förutsättningar inte de bästa. På grund av oturliga avhopp från flera spelare, och alla i samma lagdel, fick vi tänka om en hel del. Vissa ändringar i uppställning samt spelidé gjordes och alla ställde upp och accepterade läget.

Vi börjar matchen med bra energi men vi är lite för "spridda" för att det ska se klockrent ut, men det är inte alls konstigt att det blev så. Dock var vi på tårna från start. 

Vi skapar en del chanser. Även om de flesta var sk. "halvchanser" så har vi ändå någon skarp chans som vi bör få bättre utdelning på, men vi gör ändå två mål (Nico + Emil) i första halvlek. Jag har inte forskat närmare på det men det känns som en evighet sen vi gjorde två mål i första. Nu tror jag att vårt ena mål registreras som ett självmål men det skiter vi i. Vi gör två mål... PUNKT.

I pausen är det inte något allvarligt som vi behöver ta upp. Det ser bra ut och vi skulle bara fortsätta som vi hade gjort. Det vi verkligen ska ta med oss till nästa match är att vi äntligen är med från start. MYCKET BRA!

Tyvärr blir vi lite tagna på sängen då våra motståndare rivstartar andra halvlek. Vi får liksom aldrig koll på läget och reduceringen kommer som ett brev på posten. DÅ blir vi kärrade på riktigt samtidigt som att motståndarna får vittring.

Vi tar plötsligt massor med felbeslut och det beror garanterat på att vi vill så in i helskotta mycket att viljan "vinner" över kunnandet, vilket leder till att många individer tappar kontrollen och allt förvandlas till "rädsla". När vi dessutom släpper in kvitteringen så blir frustrationen enorm.

Det är alltså inget fel på viljan och glöden hos oss. Det är bara det att vi har svårt att kontrollera oss. Viljan kokar i skallen så att det nästan ryker ur öronen.

Det ska också sägas att våra motståndare får en spelare utvisad (gult kort pga felaktig utrustning och han hade ett kort sen tidigare) men vi har inte riktigt kylan att utnyttja det spelmässigt. Ändå gör vi ett segermål (Nico) i slutet av matchen efter att bollen går in via stolpen. Tack!

Vilken skön seger! En så kallad "Skitseger". Att tappa en tvåmålsledning och ändå knipa tre poäng med hjälp av ren förb*nnad vilja smakar riktigt bra, och jag hoppas att TBK'are känner det också.

Vi tackar motståndarna och domaren för en händelserik lördag!

/Stefan, en stolt coach!